nmedeltid

Projekt Medeltida Falsterbo

 

Projekt Medeltida Falsterbo startades 2019 och syftar till att öka den historiska kunskapen om området kring Falsterbo kyrka, vilket rymmer arkeologiska lämningar av unik art. Initiativtagare till projektet är Falsterbonäsets Museiförening och Vellinge kommun i samarbete med Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet genom docent Lars Ersgård.

Lars Ersgård deltog vid arkeologiska undersökningar i Skanör och Falsterbo under senare delen av 1970-talet. Han har bl.a. skrivit avhandlingen ”Vår marknad i Skåne, Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden”, publicerad 1988. I tidskriften Ale nr 4 1978 redovisade Lars Ersgård resultat av arkeologiska utgrävningar i Falsterbo 1976 och 1978.  

 

Det medeltida Falsterbo – historisk bakgrund


Falsterbo var under större delen av medeltiden (1200-talet till mitten av 1500-talet) en av de viktigaste marknadsplatserna i södra Östersjöområdet och hade stor betydelse för handeln i norra Europa. Den viktigaste handelsvaran var sill som fångades i stora mängder i den marina gränszonen mellan södra Östersjön och Öresund. Handeln i Falsterbo dominerades av de tyska hansastäderna Lübeck, Rostock, Stralsund m.fl. Verksamheten hade formen av en stor årlig marknad som ägde rum mellan augusti och november. Marknadsplatsen hade sitt centrum i området kring borgen Falsterbohus och sträckte sig över stora ytor norr, väster och öster om denna anläggning.

Förutom den stora marknadsplatsen, som endast användes en begränsad del av året, fanns i Falsterbo även en permanent stadsbebyggelse. Denna har varit belägen öster om marknadsplatsen. Stadskyrkan S:ta Gertrud, vars äldsta delar härrör från 1300-talet, är den enda bevarade byggnaden från den medeltida staden Falsterbo. Staden har under medeltiden haft rådhus, helgeandshus och torg, vars lägen ännu är okända. I slutet av 1400-talet skall i staden ha funnits 96 borgare, dvs gårdsägare.


Tidigare arkeologiska undersökningar


Fram till 1970-talet trodde man allmänt att den medeltida staden Falsterbo legat på samma plats som under nyare tid, dvs några hundra meter nordväst om stadskyrkan. Kyrkans läge utanför stadsbebyggelsen i sydost har dock varit svår att förklara. Två arkeologiska undersökningar från 1976 resp. 1978, utförda under ledning av Lars Ersgård, förändrade emellertid i ett slag bilden av den medeltida staden Falsterbo. Vid dessa undersökningar, som företogs i Falsterbo stadspark omedelbart söder om Falsterbo Fågelstation, påträffades medeltida bebyggelselämningar av sådan art att det fanns anledning att anta att de härrörde från en permanent stadsbebyggelse. Den yngsta bebyggelsen utgjordes av korsvirkeslängor grupperade kring en stensatt gårdsplan vilka daterades till 1500-talets mitt. Under dessa låg äldre bebyggelselämningar i en kronologisk sekvens från 1300-talets början fram till slutet av 1500-talet. På grundval av dessa resultat kunde följande tolkning göras. Den medeltida staden Falsterbo har varit belägen söder och sydväst om stadskyrkan. Detta läge måste emellertid ha övergivits fullständigt, sannolikt kring 1600, då bebyggelsen flyttas till sitt nuvarande läge nordväst om kyrkan. Flygsanden har sedan lagt sig över den medeltida bebyggelsen i ett lager av varierande tjocklek.

Här finns, enligt Lars Ersgård, av allt att döma lämningarna efter ett helt medeltida stadsområde som omfattat en profan gårdsbebyggelse på möjligen uppemot ett hundratal stadsgårdar samt institutionella byggnader som rådhus och helgeandshus. Resultaten av 1970-talets undersökningar var närmast sensationella och förändrade avsevärt bilden av det medeltida Falsterbo. Samtidigt var dessa undersökningar begränsade och lämnade många frågor kring den medeltida staden obesvarade. En fråga är hur  omfattande den tidigare icke kända bebyggelsen varit och en annan var de tidigare nämda institutionella byggnaderna varit belägna


















Den speciella marktopografin i området vid Falsterbo kyrka är ett resultat av flygsandsdriften, som av allt att döma börjat kring sekelskiftet 1600. Den dynbildning, som denna gett upphov till, verkar ha varit kraftigast omedelbart väster om Falsterbo kyrka med även öster om kyrkan är dynbildningen betydande. En fråga är om den stadsbebyggelse som överges kring 1600 har bidragit till den kraftiga dynbildningen såtillvida att kvarstående byggnader fungerat som ett hinder för flygsandsdriften. Vidare är frågan om de osedvanligt stora dynerna väster om kyrkan har tillkommit på grund av att det där funnits bebyggelse av mer stabilt slag, såsom tegelbyggnader kring vilka sanden ackumulerats. Dessa frågor är några av utgångspunkterna för de vidare insatser som år 2019 planerades inom ramen för projektet Medeltida Falsterbo.












 

Georadarundersökningen 2019


I början av september 2019 gjordes den första insatsen inom projektet i form av en georadarundersökning i området söder om Falsterbo kyrka. Georadar är en geofysisk metod som inte innebär några ingrepp i marken. Genom elektromagnetisk mätning kan denna metod ge kunskap om arkeologiskt intressanta kulturlager och andra lämningar dolda under markytan. Den aktuella georadarundersökningen genomfördes av geologen Sara Johansson vid Tyréns AB i Malmö under medverkan av arkeologerna Lars Ersgård och Anders Ödman. Finansiering av undersökningen skedde genom bidrag från Leader Söderslätt.

Georadarundersökningen 2019 indikerade att det finns arkeologiskt intressanta lämningar över ett stort område söder och väster om Falsterbo kyrka.


Ny arkeologisk undersökning 2021


Med beaktande av resultaten från georadarundersökningen ansökte Falsterbonäsets Museiförening hos Länsstyrelsen Skåne om tillstånd för arkeologisk forskningsundersökning. Tillstånd beviljades i juni 2021. Fältarbetet skulle utföras av arkeologen Per Sarnäs och docent Lars Ersgård skulle representera Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. För finansiering av den arkeologiska undersökningen beviljades Falsterbonäsets Museiförening medel genom Leader Söderslätt och Jordbruksverket i form av projektstöd inom lokalt ledd utveckling.

I september 2021 genomfördes den arkeologiska undersökningen på två platser. Grävarbetet utfördes med grävskopa av Åke Persson, Meijer Perssons Entreprenad AB. Arbetet var inte enkelt i de sandiga områdena och sanden rasade lätt i schaktens sidor.  Sydost om Falsterbo kyrka upptogs två mindre schakt i vilka framkom kulturlager och två diken, men inga huslämningar. Fynden bestod av enstaka skärvor av yngre rödgods och stengods, som ger en datering till 1400-talet eller yngre.




 

      


 

 

Strax öster om Falsterbo Museum upptogs ett något större schakt. Markytan låg ca 5,3 m ö.h. och botten ca 1,3 m ö.h. På ett djup av ca 1,9 m framkom en huslämning. Denna bestod av grundstenar och ett kraftigt lerlager och rester av taktegel. Det framkom 5–6 grundstenar längs västra väggen. Huset beräknas ha haft en bredd av ca 4,9 m och en längd av ca 10 m. Taket hade bestått av takpannor med skarvar täckta av murbruk. Golv och väggar har varit av lera. Intill en av grundstenarna påträffades ett mynt, en skilling som präglats 1536 i Köpenhamn.










I raseringslagret påträffades bl.a. fyra skärvor av yngre rödgods, som kan dateras till 1400-talet eller yngre. En skärva av yngre svartgods kan dateras till 1200-talet och en skärva äldre rödgods till 1300-talet.

Vidare påträffades två klädesplomber av bly. Sådana började att användas som kvalitetsmärkning under 1300-talet.


Under det angivna huset framkom ytterligare 3–4 huslager. Det äldsta lagret utgjordes av ett mörkgrått kulturlager i vilket påträffades en skärva yngre svartgods. Bränd lera, sot och träkol vittnade om att huset brunnit. Under huslagret framkom ett mynt i form av en Hvid präglad i Malmö under kung Hans regeringstid 1481-1513.

Vid framschaktningen av huset återfanns också delar av en trefotsgryta i yngre rödgods. Vidare gjordes ett fynd som antingen är del av en hästsko eller oxsko.

Sådana började användas som kvalitetsmärkning under 1300-talet.


Sammanfattningsvis kan sägas att det här troligen rör sig om ett hus som byggts om/upp vid fyra tillfällen med början kring sekelskiftet 1500 fram till åtminstone andra halvan av 1500-talet. Det har troligen rört sig om korsvirkeshus som i sin sista form haft ett tegeltak. Huset har uppförts på samma plats vilket tyder på att tomterna har varit reglerade, på sätt Lars Ersgård också konstaterade vid undersökningarna på 1970-talet. 

De i september 2021 genomförda undersökningarna bekräftar tolkningen att det finns rester av en till synes reglerad bebyggelse under sanddynerna väster om Falsterbo kyrka



För den som vill veta mera finns Per Sarnäs rapport 2022:3, fornlämning L1989:3865, Skånearkeologi, www.skanearkeolog.se

 

Fortsättning av projektet 2022 och 2023


Det finns ett stort intresse för att få fram mer fakta kring hur den medeltida staden Falsterbo sett ut. Falsterbonäsets Museiförening fortsätter detta arbete. Efter samråd med Lars Ersgård beslöt styrelsen i vår förening att gå vidare. Kontakter etablerades med företrädare för Lunds Universitet och Lunds Tekniska Högskola. Efter inledande möten bestämdes att som ett första steg genomföra markradarundersökningar av området mellan Falsterbo kyrka och Sjögatan. Efter utvärdering av dessa undersökningar skulle om möjligt arkeologisk undersökning ske på av sakkunniga utvalda platser. För såväl markradarundersökningen som den planerade arkeologiska undersökningen söktes och beviljades medel från Leader Söderslätt och Jordbruksverket i form av projektstöd inom lokalt ledd utveckling.












 

Georadarundersökningen genomfördes i augusti 2022 och utvärderades därefter vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med en italiensk expert. Efter samråd med Lars Ersgård ansökte  föreningen om tillstånd hos Länsstyrelsen för arkeologisk undersökning i en svacka belägen strax väster om Falsterbo kyrka. Tillstånd beviljades och i början av september månad 2023 genomfördes utgrävningarna under ledning av arkeologen Per Sarnäs. Härvid framkom bland annat rester av medeltida bebyggelse, en intressant stensättning, en del keramik och ett mynt. Tillvaratagna föremål är nu föremål för sakkunnig bedömning. Per Sarnäs rapport från den arkeologiska undersökningen väntas bli klar inom de närmsta månaderna. Ytterligare information om resultaten kommer därefter att lämnas här på hemsidan och i utställningen på Falsterbo Museum.